Alla behöver inte äta samma mat
Debatten om skolmaten fortsätter i Strömstad. Vänsterpartiet vill öka antalet kommunala tillagningskök för att på så sätt få bättre kvalitet på maten. Vi tror att färre centralkök och mer här-lagad mat är vägen vi ska gå. Men kvartetten med centern, liberalerna, miljöpartiet och Kristdemokraterna vill gå åt andra hållet och öka användningen av centralköken. Det för båda barn och äldre. De har gett upp tron på bra mat det har inte vi! Sten Brodén skriver en insändare till Strömstads tidning med anledning av debatten kring tillagning av mat i kommunen.
Den kvartett (centern+liberaler+miljöpartister+kristdemokraten) som leder kommunen vill centralisera de kommunala köken för skolbarn och äldre. Dom säger att det är så svårt att rekrytera kockar. Det går inte. Man ger upp. Istället samlar man alla kockar man har och placerar dem i ett kök – ett så kallat ”multifunktionellt” kök. Man ska kanske göra mera än laga mat? Men jag kommer att tänka på ett gammalt ordspråk: ”Ju fler kockar desto sämre soppa” Den ledande kvartetten hävdar att maten blir bättre om man tillagar den på ett ställe, kyler ner den och distribuerar den till minst 15 enheter med mottagningskök. Men det finns ingen naturlag som säger att storskaligt är bättre än småskaligt – ibland är det tvärtom.
Nu skickar kommunen 15 politiker och andra på studiebesök i Trollhättan till ett centralkök som distribuerar – varm mat till mottagningskök, dvs sådana kök som redan finns på t ex Sjukhuset och Ströms internaskolan!!! Bortkastade skattepengar, säger jag. Man kunde ju hellre besökt den kommunala Stavreskolan i Trollhättan, som står för positiva alternativ när det gäller skolmat.
Den ledande kvartetten hävdar att, förutom centralköket, måste det ändå investeras i mottagningsköken. Så mångsidigt och ”multifunktionellt” är alltså inte centralköket. Ja, men då är det väl bättre att satsa på lokala tillagningskök där matgästerna finns, eller hur? Då sparar man in den stora kostnaden för Strömstads skattebetalare som etableringen av ett stort centralkök skulle innebära. Hellre 15 lokala enheter med tillagningskök där lokala initiativ kan uppmuntras. På lokala enheter kan man t ex göra egna matsedlar. Alla behöver inte äta samma mat i hela kommunen. Då kan äldre få den mat dom vill ha och då kan barn och ungdomar få den mat dom behöver.
Mat ska vara så nylagad som möjligt för att smaka optimalt och ha ett högt näringsvärde. Maten ska lagas så nära matgästerna som möjligt. Fördelarna är att det blir roligare för de som arbetar i köken och att slingor av matos når dem som ska äta. Känner man lukten av mat som tillagas i närheten stimuleras aptiten och matlusten och det är bra för skolbarn och äldre. På lokala enheter kan man dessutom bättre ta till vara på rester.
De kockar man nu ändå lyckats rekrytera gör bättre nytta ute på de lokala enheterna än samlade i ett enda centralkök. Det kan väl ändå inte vara svårare att rekrytera kockar än förvaltningschefer? Man kan ju anstränga sig – eller betala bättre!
Man kan naturligtvis göra större och billigare inköp till ett gemensamt lager av t ex närproducerade och ekologiska livsmedel utan att bygga ett ”multifunktionellt” centralkök. Ett sådant lager för dessa produkter kan säkert etableras på ett optimalt läge i kommunen.
För det var ju inte bara pengar och effektivitet det handlade om, eller hur?
Sten Brodén, medlem i Vänsterpartiet Strömstad