Svensk avfallshantering har gjort ett jättesprång på några decennier. 1975 lades 62 procent av hushållsavfallet på deponi, det vill säga soptippar. 2015 var det ungefär 1 procent. Det är en utveckling som gett oss ett gott internationellt rykte. Sverige ses som ett föredöme och vi kan förmedla kunskaper och erfarenheter till nytta i utvecklingsarbetet i andra länder.
Utvecklingen inom avfallsområdet sker genom den så kallade avfallstrappan. Först och främst förebyggs så att så lite som möjligt blir avfall, i andra hand handlar det om återanvändning, i tredje hand materialåtervinning, i fjärde steget är energiåtervinning från avfallet och det sista steget är deponi. Följer man utvecklingen de senaste åren har vi stannat upp. Vi har kommit halvvägs till målen. Det finns mycket kvar att göra för att uppnå en hållbar avfallshantering. Först måste vi ställa oss frågan, måste vi konsumera och slänga så mycket? Det handlar om dryga 450 kilo avfall per person och år.
Den årliga statistiken från Avfall Sverige lär oss en del. Endast en tredjedel av det som hamnar i steg fyra hör hemma där. Två tredjedelar kunde ha återanvänts eller återvunnits som material eller energi. Kunskapen om avfallshanteringen når inte fram och hanteringen är inte organiserad på ett sätt som gör att det är lätt att göra rätt.
I livsmedelsindustrin kan vi förbättra avfallshanteringen. Vi kan röta biogas till ett utmärkt bränsle för våra fordonstransporter och restprodukten kan användas som kretsloppsbaserad växtnäring. Materialåtervinning via butiker har också en stor del av sin läxa kvar att lära.
Vi ser stora variationer i avfallshantering mellan kommuner och regioner i Sverige, vilket ger signaler om att vi kan lära av varandra och politiken kan dra slutsatser från de goda exemplen. I Västra Götaland är Trollhättan särskilt framgångsrika men också Göteborg, Borås och Lerum är kommuner som gör bra ifrån sig. I Västra Götalandsregionen sätter vi i dag aktiva mål för att förbättra den egna avfallshanteringen, men uppenbart är ändå att kommunerna och regionen kan göra mer.
Miljöministern Karolina Skog (MP) har uppmärksammat frågan och har ambitioner att föra samtal för att få fart på utvecklingsarbetet. Det välkomnar vi förstås, men viktigt är också att gå från ord till handling, att ta tydliga beslut och ställa krav som leder till förändring. Som en regional aktör gör vi vad vi kan för att flytta fram målen. Det är dags att regering och riksdag lär av goda exempel och med cirkulära förtecken får fart på avfallsarbetet igen.
Fahimeh Nordborg (V)
Ledamot i Miljönämnden i Västra Götalandsregionen
Sören Kviberg (V)
Ersättare i Miljönämnden i Västra Götalandsregionen